Zinkgruvan Mining i Åmmeberg

Detta är 6:de och sista inlägget om Åmmeberg med bilder från juni 2021. 

Länkar till: Del 1 - Del 2 - Del 3 - Del 4 - Del 5

Den 4 augusti 1857 inleddes en helt ny epok i traktens historia. Då köpte det belgiska bolaget Vieille Montagne Åmmeberg och de närliggande gruvorna – i området som fick namnet Zinkgruvan. Planen var att starta storskalig brytning av zinkmalm. 

Den tyskfödde Otto Schwarzmann som var ingenjör hos Vieille Montagne i Belgien fick uppdraget att leda verksamheten. För det behövdes en anläggning för att bryta, krossa och rosta malm. Det behövdes också en infrastruktur som gjorde det möjligt att forsla malmen ur gruvan och vidare hela vägen till moderbolaget i Belgien. 

Innan Otto Schwarzmann satte igång fanns inte ens en körbar väg i området! Med Vieille Montagne kom Belgien till Sverige. De nyinflyttade tjänstemännen talade tyska eller franska. Gruvarbetarna däremot, var traktens folk. Med egen arkitekt och egen murare byggde företaget i rasande fart upp ett gruvsamhälle i belgisk tappning med korsvirke, tegel och en och annan vinkällare. 

Det var en storslagen satsning! Företaget väckte uppmärksamhet genom sitt sätt att ta ansvar. Man byggde sjukstugor, skolor och ett barnhem. Några av de inflyttade blev kvar här hela sina liv och har sin vila på katolska kyrkogården i Åmmeberg. Den belgiska epoken varade i 132 år. 

Här är mina bilder från den gamla anläggningen i Åmmeberg.

Några mäklarbilder från insidan av en av bygnaderna.