Vi parkerade i Åmmeberg

När vi är ute och tar våra bilturer åker vi gärna små vägar och gärna genom byar och samhällen för att utforska och ev. upptäcka något för oss nytt och intressant. Stora delar av landskapet vid Vätterns östra sida har vi väl utforskat relativt noggrant genom åren, bilturen blir då en ren transportsträcka under många mil och då är R40 och E4 bra att ta till och milen rullar på snabbt. Men sedan kommer vi in på små vägar där samhällen finns kvar att utforska. Ibland finns det inget intressant att se som ligger inom vårat intresseområde. Men så kommer då plötsligt ett sådant där samhälle som är hur spännande och intressant som helst. Frågorna och tankarna hopas om hur detta lilla samhälle kunde bli så här. Ett av dessa samhällen är Åmmeberg och den här synen mötte oss när vi kom in i samhället.

Lyckligtvis är det fler som insett att samhället är spännande så vid en Googlesökning fanns det mycket info och böcker om Åmmeberg.Det belgiska gruvbolaget Vieille Montagne, köpte gruvfält och startade 1857 gruvdrift i bland annat Zinkgruvan. Året efter byggdes Åmmebergs järnväg för att transportera malm till anrikningsanläggningen i Åmmeberg. Mellan åren 1863 och 1976 producerades i Åmmeberg zink- och blykoncentrat av malm från zinkgruvorna belägna ca 10 km sydost om Åmmeberg. Den brutna malmen transporterades från gruvorna till anrikningsverket med bolagets järnväg. Tåget körde malm från Zinkgruvan till Åmmeberg. I andra riktningen kördes kol till Zinkgruvans ångdrivna maskiner. Från hamnen i Åmmeberg fraktades sligen på Villebåtarna (ångbåtar) till smältverket i Belgien. Med Vieille Montagne kom Belgien till Sverige. De nyinflyttade tjänstemännen talade tyska eller franska. Men gruvarbetarna var folk från trakten. Bolaget som hade egen arkitekt och egna murare byggde företaget i rasande fart upp ett gruvsamhälle i belgisk tappning med korsvirke, tegel och en och annan vinkällare. Det var en storslagen satsning. Företaget väckte uppmärksamhet genom sitt sätt att ta ansvar. Man byggde sjukstugor, skolor och ett barnhem. Några av de inflyttade blev kvar här hela sina liv och har sin vila på katolska kyrkogården i Åmmeberg. Den belgiska epoken varade i 132 år. Det var så mycket att jag inte vet om jag skall lägga in allt i ett inlägg eller portionera ut det i flera inlägg. Jag börjar med Vattentornet i bilderna.

Vattentornet byggdes 1861 och hade som enda syfte att förse Vieille Montagnes ånglok med vatten. Vattentornet står på en bergsknalle i en konstgjord kanal. Kanalen byggdes för att driva ett vattenkraftverk och förse tornet med vatten som pumpades upp till toppen av tornet och via självfall fylldes lokets vattentank på. 1934 köpte Vieille Montagne ett diesellok från Tyskland och då behövdes inte vattentornet längre.