12,6 kilometer på Store Mosse Nationalpark
De tre tidigare (länkar i slutet av inlägget) besökta mossarna med vandringsleder över mossmarkerna har givit mig verklig mersmak.
Jag gillar att gå på mossen med en stabil spång under fötterna och titta ut över vidderna som omger mig. Jag har under de senaste åren stannat till vid Store Mosse naturrum. Men har inte fått någon bra känsla, det kändes rörigt på något sätt. Men att fälla någon åsikt bara från ha sett entré vid naturrummet vore fel.
Så vid 8:30 tog jag bilen de ca 5,5 milen till Nationalparken som förvaltas av Länsstyrelsen i Jönköping. Jag hade bestämt att jag skulle gå den längsta leden på mossen, den på 12 km runt Kävsjön.
Det började bra med relativt bra stabila spångar, men att se mossen var omöjligt för små björkar 2-2,5m höga stod tätt tätt i stora antal och hindrade utsikten totalt.
Så här höll det på i minst 1 kilometer tills jag kom upp på fast mark men då i skog. Därefter blev det att vandra i skog kilometer efter kilometer. Inte var det någon vandring på mosse. Jag har respekt för att under större delen av året är mossen fågelskyddsområde, men så här gick leden.
Min besvikelse och irritation över en otroligt dåligt skött nationalpark bara ökade ju längre jag kom på mina 12 kilometer.
Spångarna blev att sämre allt gå på, det var bara två plank i bredd, oräkneliga av dessa var lösa och murkna. De sviktade då man gick på dem och dåligt gjorda "fundament" i små bitar av trä gjorde att de krängde och sviktade, det var som att stå upp i en kajak. En fallolycka eller en fotled som skadas är överhängande. Grenar hade låtits växa ut på leden och spången. Äldre fallna träd över leden/spången som man måste kliva över. Gamla murkna uttjänta brädor låg slängda i naturen utmed leden.
Det som började så bra med flera vilobänkar nära naturrummet försvann helt efter en kilometer så att sätta sig att vila gick inte.
Det positiva var att en gök följde med mig runt och gal och att småfåglarna kvittrade särskilt högt, kanske kände de min sinnesstämning och ville på det sättet muntra upp mig. Och att jag till sist lyckade hitta ett bord vid en vacker plats att ta min fika vid... efter 8 kilometer!
Att jämföra Store mosse med Dumme mosse som också finns i Jönköpings län går överhuvudtaget inte. Kolla på mitt inlägg från Dumme mosse. Som var så otroligt bra och vacker.
En annan fin mosse att vandra runt på är Komosse i Ulricehamns kommun. Där är spångarna fördömliga att vandra på. Stabila och lagom breda. Med vackra långsträckta vyer över mossen, Se mitt inlägg om Komosse.
Eller kanske Vänga mosse, den lilla mossen med en vacker spång. Här är ett gäng inlägg om den mossen

Hoppas att du vidarebefordrar det här inlägget till de som har ansvaret för nationalparken. Jag tänkte också på vad som händer om man - som jag själv - har dålig balans .., om DU, som ju tycks vältränad, har besvär med vinglig spång!
SvaraRaderaJa B säger att jag skall göra det.
RaderaVi gick den rundan men det är nog tio år sedan och visst var vi yngre då men då var nog spångarna i bättre skick. Vi gillar också mossar och har travat runt på både Dumme mosse och Komosse. En favorit som vi kan rekommendera, och som är föredömligt spångad), är Rösjö mosse. Det ligger längs vägen mellan Vara och Falköping och utgår från en alldeles underbar hembygdsgård. Den tror jag ni verkligen skulle tycka om!
SvaraRaderaTack för tipset, den skall vi kolla upp
RaderaTrist att det var dåligt skött ... !
SvaraRaderaJa det kändes väldigt konstigt för att vara en nationalpark.
Radera