Honda 500 Four

En bild på min fars motorcykel som han köpte för 41 år sedan. Kanske var det en 50-års kris, kanske var det för att återuppleva ungdomens motorcykelår i vått och torrt, sommar som vinter. Hur som helst han hittade en begagnad Honda 500 four, jag vill minnas att det var en 76:a. 

Det blev något år med den till jobbet i stan, sedan allt mer sällan. Åren gick och den stod still i garaget, efter något år gick den inte att starta. Lusten fanns inte att fixa till det. För cirka 25 år sedan nämnde jag detta för Conny, en jobbarkompis. Conny visste troligen vad felet kunde vara, att förgasarna hade beckat igen av gammal bensin och täppt till alla fyra förgasarna. Ett pilljobb, men Conny sa att han kunde köpa Hondan om min far inte ville ta tag i det. 
Far blev glad att någon bra person ville köpa den, så Conny kom med släpkärran och körde hem den. Följande veckor och månader frågade jag Conny hur det gick... Jodå han hade satt sina söner på jobbet med att plocka isär, det var bra att de lärde sig sa han. 
Efter en tid kom Conny och sa att nu funkar Hondan som den vore ny igen. Jag sa att kör ut till farsan och visa upp den nån gång, det skulle han nog uppskatta. 
Bilden ovan är från någon av gångerna när Conny kommer och visar upp Hondan. 

Här är en bild från ca 1954 och fars BSA B33 det är min mor som tar bilden.
2004 köpte jag en motorcykel... sålde den året efter, läs Femtioårskris

Kommentarer

  1. Min svärfar hade också en BSA, och min man har kört en gammal Norton som en kompis "renoverade" ungefär dom Conny gjorde med din pappas Honda. Den ser otroligt völskött ut på bilden:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den hade väl inte körts så mycket genom dessa år.

      Radera
  2. De där ålderskriserna ihop med motorcyklar tror jag drabbar de flesta män. Min x-make och jag köpte en motorcykel i den åldern och åkte mycket under några år. När jag sedan träffade Lars hade han köpt en Yamaha FJR 1300 några år tidigare när han blev änkeman och när vi efter några år sålde den för att satsa på husbil var det med stor saknad. Det är häftigt att åka på vackra mc-vägar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så ni också! Ser här i samhället de som kommer för att fika/äta eller ta en glass att det är många 50-60-plussare män som kvinnor som åker motorcykel.

      Radera
  3. Oj oj oj, vilken flashback! Honda 750 och 500 var kungar för oss som körde lätta hojar på sjuttiotalet. Men, så kom ju Kawasaki 900.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även för oss som inte körde på den tiden. Kawasaki 900 var ju lite extra.

      Radera
  4. WOW!!! Vilket inlägg :) Farsan din såg ju stentuff ut :) Härlig bild! Jag fick ett infall och åkte Yamaha R1:a... men kläderna som skydden finns kvar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jag har några fina bild från deras motorcykelår på tidigt 50-tal.

      Radera

Skicka en kommentar


Vid svårighet att kommentera använd Kommentera som: "Anonym" eller "Namn/webbplats". Som finns under den lilla gråa trekant/pilen om du klickar på den.