En vandring runt Kalvängsberget i Tranemo

Frugan och jag tog oss till Kalvängsberget i lördags morse, en fin plats jag "upptäckte" förra året. Fel - sep 2022 var det. Nu var det lummigt och vackert. Så jag tog mig hit idag igen men på en något längre runda. 

Kalvängsberget är en bergskulle som ligger inbäddad i tallar och granar, brant på ena sidan tillgänglig på andra. Svår eller helt omöjlig att fota för att förstå att det är ett litet berg man står på. Så några bilder från detta blir det inte utan från området nedanför. Jag gillar detta område som ligger i anslutning (några 100 meter) från slingan runt Tranemosjön, men här stöter man inte på någon annan person. 

Här vid berget gör ån Assman en 90 graders böj och det har bildas två sandrev som går ut i ån, som "man" måste vandra ut på. Idag ville jag försöka att ta mig vidare nedströms utmed ån till en plats där jag varit innan i år och där det nu går kor. Nu är vattenståndet lågt eller normalt så jag testade i år igen. Jag lyckades ta mig över en bäck utan att bli blöt innan jag var inne hos kossorna. Jag följde Assman några kraftiga böjar till innan jag tog mig över ängen upp till banvallen och hem mot samhället igen. Känner att detta kan bli en återkommande runda. 

Varför slingrar sig åar på ett flackt landskap, och inte rinner rakt? Frugan kollade upp svaret: Meander eller meanderlopp är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och sedimentation i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och området som omsluts av en slinga kallas meandernäs.

Kanske de två sandreven i innerkruvan är just tecken på att ån ändrar riktning och gröper ut i ytterkurvan. Mycket funderingar blir det när man vandrar i skogen.🚶😊

Bilder från iPhone (de dubbla ihopsatta) och Canon G7X Mk2.