I mörkrummet

I slutet av 1980-talet tänkte jag att visst skulle det vara skoj att börja fota svartvitt och att testa att framkalla film och kopiera till pappersbilder. Det outnyttjade bastuutrymmet i källaren på vår villa passade utmärkt som mörkrum, närhet till vatten och utan fönster, det var lätt att få till ett perfekt mörkrum. En Durst M605 BW köptes på Ars foto på Sjöbo i Borås. Jag började ladda min Nikon FE med svartvit film. 

Under tiden gick jag med i SJ Fotoklubb (Statens Järnvägar) Boråsområdet. Lägligt anordnades en SJ Foto Riksorganisation mörkrumskurs och nu hade jag fått lite vana på mörkrumsarbetet. Dessutom hade vi tillgång till ett stort mörkrum i SJ's lokaler (bilderna här under)

1993 tyckte vi lite yngre att det var dags att dra liv i en något förgubbad tillvaro på SJ fotoklubb Borås.

Så jag anordnade en helgkurs i svartvit foto i klubbens mörkrum. Skrev ihop en instruktionsfolder om vad kursen skulle handla om. Allt från kamerans grundläggande funktioner, till att ladda film, ge oss ut på stan och fota, in till mörkrummet och ta ur filmerna och framkalla filmen och sedan kopiera negativen till papperskopior. 5-6 stycken kvinnliga kollegor tyckte det skulle vara skoj och intressant att pyssla med detta. Det var en trevlig helg.

Efter att jag fuskat klart med framkallning av svartvit film och kopiering av denna till pappersbilder, så var det dags att ta tag i det tidskrävande och svåraste (enligt mig) i ett mörkrum, nämligen att från diabilder göra papperskopior.

Jag skall inte trötta ut er med detaljer om den tekniken, men det var som att vara blind under mörkrumsarbetet. För allt var tvunget att skötas i absolut mörker under ganska lång tid. (Under svartvit kopiering kunde en röd lampa vara tänd som gav ledljus.)
Men under denna Ilford Cibachromeprocess gällde det att veta exakt var allt fanns i mörkrummet och att alla handgrepp skulle sitta. 

Man skulle leta sig fram på förstorings/kopieringsapparaten. Ta fram ett papper och lägga det under apparaten och exponera diat mot pappret under rätt tid sedan lägga pappret i trumman/behållaren skruva locket på behållaren. När man var säker på att allt var klart då kunde man tända lampan. 

Materialet var också dyrt så jag fick träna på handgreppen medans ljuset var tänt tills jag kände att jag hjälpligt behärskade tekniken. 

Jag vet inte hur många av er som sysslat med Cibachrome, men jag är liiite stolt att jag gjort det. Det blev några timmar i mörkrummet med Cibachrome och det blev väl ett dussintal godkända pappersbilder från mina utvalda diabilder. 

När jag kände att jag behärskade "från dia till papper" då var mitt mål uppnått.

Här under min kollega och kompis Roland som kände att han också ville provat på detta. Här har han nu fått in pappret i trumman och så skall han sitta och rulla trumman ett antal minuter, byta vätska efter den tiden och sedan fortsätta och rulla på trumman under flera minuter igen. Jag vill minnas att allt detta tog 20 minuter för en bild.