difficult roads often lead to beautiful destinations

2007-03-19

Genom Amerikanska södern



Det är den 19 mars 1960. Platsen är ombord på tåget mellan Memphis och Nashville. Elvis har inte varit på amerikansk mark mer än 14 dagar efter nära 18 mån av militärtjänstgöring i Tyskland.

Nu sitter han i en privatvagn med sin stab för att göra sin första skivinspelning sedan juni 1958. Staben runt Elvis sitter och repeterar lite, Elvis har gitarren i knäet och några kör lite improviserade trummor och stämsång man går igenom de nya låtarna som man tagit fram. Han är lite nervös, har han kvar sin lyskraft, är fansen kvar, han var osäker om han hade känslan kvar, tankarna är många.

RCA Victor, det stora skivbolaget, hade visserligen givit ut lite material under Elvis tjänstgöring. Under 1959 hade man gett ut For LP fans Only, Elvis Golden Record 2 (50 000 000 fans cant be wrong) och a Date with Elvis men senaste inspelningen var från juni 1958 och de flesta LP innehöll gamla säkra singlar som stuvats om till LP.

I USA gällde nu en mer tillgänglig och mjukare rock och popballader, framförda av alla dessa Bobby's med olika efternamn. Elvis var oroad, han var 25 år, det var ett nytt decennium, den typ av rock som tagit honom till toppen sålde inte längre och hade man nu material som var bra nog. 18 mån borta från skivköparna hade omkullkastat en karriär för de flesta artister.

Det var nu det mäktiga RCA uppbådade sina krafter för se om Elvis fortfarande hade något att ge de amerikanska skivköparna. Man hyrde in honom i Nashville's Studio B, 20 mars 1960, de tog in Steve Sholes och Chet Atkins som producenter, bokade upp de bästa musikerna: Floyd Cramer, Hank Garland, D.J. Fontana, Boots Randolph, Bob Moore och trotjänare som The Jordanaiers och Scotty Moore. Man hade också sett till att Elvis fick passande sånger från de främsta låtskrivarna just nu.

Elvis ville jobba på nätterna så man bokade två inspelningsnätter, den 20-21 mars spelade man in 6 låtar, dessa var Elvis första stereoinspelningar. Den 3-4 april spelade då in 12 låtar och 12 av dessa sammanlagt 18 låtar resulterade i LP'n Elvis Is Back. Albumet kom i två versioner, en i "Living Stereo" och en Monoutgåva, båda med foto på Elvis i konvolutet.

Vi vet nu att Elvis kom tillbaka i och med denna LP.
Jag tycker att 60-talet var Elvis bästa årtionde om man räknar bort filmerna. Lyssna på Elvis Golden Records 3 & 4 där studioinspelningarna från 60-talet samlas i två fina LP.

Jag anser också att albumet Elvis is Back är en av Elvis bästa LP. Välproducerad, mjukare fylligare ljud, rock 'n' roll, tunga bluesspår, ballader av rang, alla framförda med själ, för Elvis har inte blivit en sämre sångare under bortavaron, tvärtom. Med andra ord en helgjuten LP...

Sedan följde 60-talet med oändligt antal filmer fram till 1968, då nästa milstolpe kom...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!